Migrationspakt: En Genomgång av Strängare Åtgärder och Deras Påverkan på Asylsökande i Sverige
EU
Den nya EU Migrations- och Asylpakt som trädde i kraft september 2024 innehåller en rad åtgärder som syftar till att påskynda asylprocesser och utöka användningen av förvar för migranter, inklusive familjer med barn under 12 år. Pakten inför även mer kontroversiella bestämmelser som den omdiskuterade "säker tredje land"-regeln, vilket innebär att migranter kan skickas till icke-EU-länder om de passerat genom dessa innan de nådde Sverige eller något annat EU-land
Snabbspår och Förvar
Ett centralt inslag i pakten är införandet av snabbspår för asylansökningar, där beslut kan fattas inom kort tid och där migranter som inte uppfyller kraven på skydd snabbt kan återföras. Detta kan leda till fler fall av de facto förvar av migranter, inklusive barnfamiljer, utan att dessa grupper får några undantag eller tillräckliga rättsliga garantier för att kunna överklaga besluten. Amnesty International har varit mycket kritiska till dessa åtgärder och varnat för att de riskerar att allvarligt försämra migranternas mänskliga rättigheter
Säker Tredje Land och Snabbare Återvändanden
En annan kontroversiell del av pakten är användningen av "säker tredje land"-regeln, vilket tillåter EU-länder att skicka tillbaka migranter till länder utanför EU om de anses vara säkra, även om dessa länder har lägre skyddsnivåer. Detta har väckt stor oro bland människorättsorganisationer, som menar att många migranter riskerar att skickas tillbaka till länder där deras säkerhet och rättigheter inte är garanterade.
Kritik och Framtida Utmaningar
Flera människorättsorganisationer, däribland Amnesty International, har uttryckt stark oro över dessa förändringar och varnat för att pakten kan leda till ökade brott mot de mänskliga rättigheterna för asylsökande. Bland annat befaras att de nya reglerna kommer att försämra möjligheterna för migranter att få en rättvis bedömning av sina asylskäl och öka risken för att de utsätts för övergrepp vid EUs gränser
