Eurodac-förordningen 2024: Ökad Övervakning och Insamling av Biometriska Data
Den uppdaterade Eurodac-förordningen från 2024 innebär en betydande utökning av hur EU hanterar biometriska data för migranter, inklusive asylsökande och oregelbundna migranter. Den nya förordningen tillåter insamling av biometrisk data, inklusive ansiktsfotografier, från individer så unga som sex år. Denna data lagras i det utökade Eurodac-systemet, vilket möjliggör spårning av personer inom EU
medlemsstater, inklusive Sverige. Denna förändring har väckt farhågor kring massövervakning av migranter.
Omfattningen av Eurodac-förordningen
Eurodac skapades ursprungligen för att stödja asylprocessen genom att verifiera vilken EU-medlemsstat som är ansvarig för att hantera en asylansökan. Men med de senaste ändringarna har systemet utökats till att omfatta mer än bara asylärenden. Den nya förordningen innebär att biometrisk data – som nu även inkluderar ansiktsfotografier – kan samlas in från personer så unga som sex år, och denna information kan lagras i upp till 10 år.
Detta har gjort Eurodac till ett viktigt verktyg för både migrationshantering och säkerhet inom EU. Biometrisk data kan delas mellan olika brottsbekämpande myndigheter, inklusive Europol och Interpol, vilket ökar användningen av systemet i säkerhetsfrågor.
Oro för Massövervakning
Människorättsorganisationer och integritetsförespråkare har uttryckt oro över att den uppdaterade Eurodac-förordningen kan leda till ett system för massövervakning av migranter. Kritiken fokuserar på att migranter behandlas som potentiella säkerhetshot snarare än som individer som söker skydd. En särskilt kontroversiell aspekt är att biometrisk data nu kan samlas in från barn så unga som sex år, något som enligt kritiker kan utsätta sårbara minderåriga för integritetskränkningar. Användningen av ansiktsigenkänningsteknologi har också ifrågasatts, särskilt när det gäller barn, då deras ansiktsdrag förändras snabbt under uppväxten, vilket kan skapa problem med noggrannheten.
Den ökade användningen av biometrisk data väcker även juridiska och etiska frågor.
Enligt EUs dataskyddsförordning (GDPR) anses biometriska data vara känsliga uppgifter, vilket innebär att dess insamling ska vara begränsad och motiverad. Kritiker menar att Eurodac-förordningen inte tillräckligt rättfärdigar de utökade befogenheterna för insamling av biometriska data, och att den kan strida mot principer om integritet och dataskydd.
Eurodac-systemet, som är en del av EUs migrations- och asylpakt, syftar till att centralisera och effektivisera hanteringen av migration. Men dess ökande användning av teknologi och övervakning väcker farhågor om möjliga missbruk, där bland annat etnisk profilering och riktade åtgärder mot migranter kan bli ett problem. Detta system riskerar att öka övervakningen av redan utsatta grupper och förlänga osäkerheten för asylsökande
(European Digital Rights (EDRi)).
(Access Now)
