Åtgärder för ett effektivt återvändande och asylmottagande enligt Mottagandelagen

Mottagandelagen (SOU 2024:68) presenterar en rad åtgärder som syftar till att skapa ett system för både mottagande av asylsökande och återvändande av personer som har fått avslag på sin asylansökan. Här är en genomgång av de mest centrala åtgärderna och förändringarna i lagen.

Boendeskyldighet för asylsökande och personer med avlägsnandebeslut

En av de centrala åtgärderna i Mottagandelagen är kravet på att asylsökande ska bo på anvisade mottagningscenter under hela processen, fram tills att deras ansökan har behandlats. Syftet med detta är att säkerställa att de asylsökande har tillgång till nödvändig information och stöd under sin tid i Sverige, samtidigt som myndigheterna får bättre kontroll över var de asylsökande befinner sig.

För personer som har fått avslag på sina asylansökningar och har ett verkställbart utvisningsbeslut ska boendet övergå till ett särskilt återvändandecenter. Detta boendesystem är tänkt att underlätta övergången från asylprocessen till återvändande, genom att samordna resurser för personer som förväntas lämna landet.

Kontroll av närvaro och begränsad rörelsefrihet

För att säkerställa att de asylsökande följer de nya boendeskyldigheterna införs krav på regelbunden närvarokontroll. Det innebär att personer i mottagningscenter och återvändandecenter måste anmäla sin närvaro vid fastställda tidpunkter. Om en asylsökande eller person med avlägsnandebeslut inte följer dessa regler kan konsekvenserna bli att ekonomiskt bistånd dras in, och i vissa fall kan personen placeras i förvar.

Rörelsefriheten för personer med utvisningsbeslut kommer också att begränsas till det län där återvändandecentret är beläget. Undantag från dessa restriktioner kan göras i särskilda fall, men endast efter individuell prövning.

Åtgärder för att motverka avvikande

Ett av de uttalade målen med Mottagandelagen är att minska antalet asylsökande som avviker efter ett avslagsbeslut. Genom det nya systemet där boendeskyldighet och anmälningsplikt införs, hoppas regeringen kunna ha bättre kontroll över denna grupp och förhindra att de hamnar i skuggsamhället. För att ytterligare stärka detta arbete föreslås att personer som vägrar följa boendeskyldigheten eller som medvetet håller sig undan ska kunna bli föremål för mer långtgående åtgärder, inklusive förvar.

Individuella skyldigheter för återvändande

De personer som har ett verkställbart utvisningsbeslut kommer att ha en rad nya skyldigheter under tiden de väntar på att utvisningen ska genomföras. Dessa skyldigheter inkluderar att bo på ett särskilt återvändandeboende, att anmäla sig regelbundet till Migrationsverket och att följa den geografiska begränsningen för vistelse till ett län. Om dessa skyldigheter inte följs kan det leda till nedsatt dagersättning eller andra sanktioner, inklusive förvar.

Särskilda åtgärder för barn och sårbara grupper

Mottagandelagen tar särskild hänsyn till barnfamiljer och sårbara grupper. Barn under 16 år är undantagna från anmälningsplikten, och särskilda åtgärder ska tillämpas med försiktighet för att skydda barnets bästa. För familjer som befinner sig i mottagningssystemet kommer det att finnas riktlinjer för att se till att de får tillgång till det stöd och den trygghet de behöver, både vad gäller boende och sociala insatser.

Ekonomiskt bistånd och återkrav

Asylsökande som följer reglerna för boende och anmälningsplikt kommer att ha rätt till ekonomiskt bistånd, som dagersättning och särskilda bidrag. De som får avslag på sin asylansökan och placeras på återvändandecenter kommer dock att få minskade ekonomiska förmåner, och om de inte följer skyldigheterna kan biståndet dras in helt.

För att säkerställa att systemet inte missbrukas innehåller lagen också regler om att återkräva felaktigt utbetalt bistånd. Detta gäller framför allt för personer som avsiktligt bryter mot reglerna eller försöker undvika återvändande.

Sanktioner och undantag

För personer som inte följer skyldigheterna i mottagnings- eller återvändandesystemet kan sanktioner som indraget bistånd eller förvar bli aktuella. Lagen innehåller också undantagsregler för särskilt sårbara grupper, som personer med medicinska behov eller familjer med små barn.

Förvar av personer med avlägsnandebeslut

Enligt Mottagandelagen kan personer som inte följer sina skyldigheter att vistas på asylboenden och att anmäla sig regelbundet bli placerade i förvar. Förvarstagande ska användas som en sista utväg när andra åtgärder inte har varit tillräckliga för att säkerställa att personen kan återvända eller följa sina skyldigheter. Det finns också särskilda regler för förvarstagande av barn, där yttersta försiktighet ska iakttas​.

Åtgärder för att säkerställa identitetsutredning

En central del av Mottagandelagen är att de asylsökande har en skyldighet att medverka till att klarlägga sin identitet. Detta kan innefatta att lämna fingeravtryck, dokumentation och att samarbeta med myndigheterna för att underlätta identitetsutredningen. Om en person inte medverkar i dessa utredningar kan det påverka rätten till dagersättning​.

Skyldighet att betala för boende och mat vid inkomst

Asylsökande som har en inkomst, oavsett om det är från arbete eller andra källor, ska vara skyldiga att betala för sitt boende på asylboendet. De ska även betala för mat om detta ingår i boendet. Detta för att undvika att personer som har tillräckliga ekonomiska resurser får statligt finansierat bistånd.

Utredningen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 oktober 2026.